Kungsbackafjorden har genom tiderna haft olika namn såsom Kungsbackafjärden, Onsalafjorden, Strömsfjorden och Tölöfjärden.

Dessa olika namn kan man se på gamla kartor och sjökort. Trots att fjorden har haft olika namn så har inte öarna och de olika platserna haft det. Nästan alla som är ute och badar vid öarna känner till den populära badklippan ”Länsmansröven”. Klippan har samma namn på mycket gamla sjökort som visar att där och på närliggande platser i fjorden är det bra ankringsplatser för båtar i hårda vindar.

Att fjorden under väldigt lång tid har varit viktig för människorna bevisar bland annat utgrävningen vid Båt-och Sjöfartsmuseet i Onsala, där man hittat lämningar från boende/fiskare för cirka 11000 år sedan. Då gick vattennivån i fjorden ända fram till museet. Även bronsåldersrösena på Näsbokrok och på öar i fjorden visar att här har levt rika människor för länge sedan.

Under 1600-1700 talet byggdes det båtar/skepp utmed stränderna runt fjorden. Det fanns varv vid Rolfsåns mynning, vid Forsbäck och vid Kobbaviken, där också släkten Gathenhielm hade en repslagarbana. Eftersom det var kargt och få träd på Onsalahalvön för skeppsbygge och husbygge fick man flotta hit timmer över fjorden från skogarna norr om Lygnern.

I slutet av 1800-talet började de första sommargästerna ta sig till Onsala. Då kom man med båt antingen från
Göteborg eller Kungsbacka. Båtarna gick i reguljära turer bland annat mellan Kungsbacka - Gottskär- Ölmanäs. För att båtarna skulle kunna ta sig ända in till Hamntorget i Kungsbacka lät man bygga den så kallade ”Rännarmen”, en djupränna med stengärdsgårdar på var sida som fortfarande fyller sin funktion.

Idag ingår fjorden i Natura 2000 för att vi skall bevara miljön vid och i vattnet. Dessa tankar om reservat fanns inte på 1960-talet. När E6:an förbi Kungsbacka skulle bli motorväg fanns ett förslag på att bygga vägen tvärs över Ulsbäcksbukten, på östra sidan av fjorden. Här bodde bl.a. konstnären Allan Andersson, som motsatte sig detta, så till slut fick vägen en annan sträckning längre österut, samma sträckning som vi har idag.

På 1960-talet var även Tjolöholms slott med marker till salu och BP raffinaderi blir väldigt intresserade av att köpa allting. Deras plan var ett raffinaderi med en stor pir rätt ut till den djupa delen av fjorden, där tankfartyg skulle ankra. Det blev ett stort engagemang emot detta och motståndarna lyckades stoppa även detta bygge och BP valde tillslut att bygga ett raffinaderi i Stenungsund och Koppartrans på Hisingen.

Öarna samt stränderna runt fjorden bjuder på fina möjligheter till bad. Även för fritidsfiskarna har fjorden stor betydelse. Det fiskas från stränderna och det är mycket båtar som bland annat ligger vid den populära fiskeplatsen ”Kyrka på trä”.

Det går också att ta sig en långpromenad på en stig utmed vattnet nästan hela vägen mellan Åsen och Gottskär. Denna promenad planerades redan i början av 1900-talet av bland annat markägarna.