Att Gottskär har varit en strategist plats under lång tid förstår man genom att det finns bevis på att det var en handelsplats redan under 1200-talet. Den lilla danska staden Gåseskil med sitt kapell låg också här vid dagens tennisbana. 1539 lades staden ner och invånarna fick flytta till Varberg.

1662 var Gottskär ett kronofiskeläge med sju familjer. Dessa skulle skatta 3 daler silvermynt vardera.

Men det var 1881 som  en ny epok för Gottskär började. Början på det Gottskär som vi har idag. Det var ett konsortium med kungsbackbor som köpte gården Skällared 3 utav styrman Röse. I konsortiet ingick bland annat konsul Aron Svahn, läkare P I Ekman och herrarna Svensson och Petzäll. Deras vision var att bygga upp en badort liknade den i Särö. I samband med köpet av Skällared 3 ingick rätten att driva gästgiveri. Under 1880-talet byggdes en restaurang, ett badhus och en brygga ut till Utholmen. Självklart byggdes det också en ångbåtsbrygga.

År 1883 kunde man läsa i tidningen att ångfartyget Kusten skulle köra reguljära turer mellan ”Göteborg-Onsala-Ölmanäs och Kungsbacka”.

Ett år senare kunde man läsa i tidningen att mycket hade hänt i Gottskär som var på väg att bli en villastad. Ett nytt varmbadhus var uppfört från grunden. Det gamla Corps de logis var ombyggt och renoverat till en utmärkt restauranglokal (Societetssalongen). Herrarna Svensson, Petzäll och Svahn hade nu även sitt handelshus och nya magasin i Gottskär.

Från Gottskär exporterades det bland annat havre till England och vi importerade kol. Ångbåtstrafiken gjorde att det behövdes en koldepå i Gottskär. Om man behövde fylla på kol skulle man tuta en viss signal när man passerade Fjordskärs fyr. När ”kolkillarna” hörde detta kunde de snabbt ta sig ut till koldepån som låg i uttjänta avriggade skepp på svaj i hamnen.

Under samma period blev segelfartygen utbytta mot ångfartyg. De gamla slitna segelfartygen höggs upp i Gottskär. Virket och delar av fartygen såldes till bland annat bränsle. På en gård i Vässingsö har man använt båtspant till reglar när man byggde ut ett rum i slutet av 1800-talet.

Dagens stora hamnplan fanns inte före 1930-talet. Udden längst ut var vid högvatten en ö, Gåsholmen, med en bergsknalle. Här låg det en gång i tiden en kvarn. När piren i hamnen skulle byggas sprängdes bergknallen bort och stenen hamnade i piren. Sundet mellan land och Gåsholmen fylldes också igen